Meny

Hur trygg och säker blir du med Trygve?

27 juli 2016

Hur trygg och säker blir du med Trygve?

Det händer att vi får den frågan och den är högst relevant och samtidigt omöjlig att svara på. Trots det tycker jag att den förtjänar uppmärksamhet. I det här blogg-inlägget ger jag min syn på hur man kan närma sig frågeställningen.

Vad menar vi med trygghet och säkerhet?

För att kunna svara på hur trygg och säker man blir av Trygve behöver vi fundera lite på vad dessa begrepp egentligen betyder. Förenklat skulle vi kunna säga att trygghet och säkerhet handlar om rädsla för utsatthet. Det kan t.ex. handla om rädsla för att man själv eller någon anhörig ska bli utsatt för brott, allvarliga hälsoproblem, att något av materiellt värde ska förstöras eller försvinna, osv. Några konkreta exempel är inbrott i hemmet, att bli överfallen och rånad, att någon man bryr sig om råkar ut för en olycka eller en allvarlig akut sjukdom, eller att huset brinner ner. Gräver vi vidare inser vi att det finns två delar av rädslan inför dessa situationer:

  • Hur vi bedömer sannolikheten för att bli utsatta
  • Hur allvarliga vi föreställer oss konsekvenserna av att bli utsatta

Låt oss ta punkterna i tur och ordning och fundera på hur Trygve och annat påverkar dessa saker

Hur vi bedömer sannolikheten för att bli utsatta

Det finns flera faktorer som påverkar vår uppfattning av sannolikheten för att drabbas av utsatthet. Det har t.ex. att göra med vad media skriver om brottslighet och nödsituationer, information som sprids på olika sätt i området där vi bor, hur vi föreställer oss att tjuvar tänker, hur vi upplever vårt bostadsområde och de som bor där osv. Det är viktigt att förstå att vår uppfattning om sannolikheten och att den faktiska sannolikheten alltid skiljer sig åt. Den faktiska sannolikheten går inte att fastställa, det enda vi kan göra är att försöka skaffa oss en så korrekt uppfattning som möjligt. Vi vill ju varken vara otrygga i onödan eller gå omkring i falsk trygghet. För att bättre förstå hur tjuvar tänker kan vi t.ex. läsa rapporter som polis Kent Pira’s "Vad vet vi om bostadsinbrott" och statistik på BRÅ’s eller MSB’s hemsida.

Att det är skillnad på upplevd och faktisk sannolikhet betyder att vi när vi vidtar åtgärder för att påverka sannolikheten för utsatthet, måste se till att det inte bara är den upplevda sannolikheten som påverkas, utan även den faktiska. Ett exempel är att tjuven måste uppfatta risken som högre att göra inbrott om ni faktiskt dragit igång Grannsamverkan där ni bor. Det är därför Trygve tagit fram områdesskyltar för att upplysa inbrottstjuvar om den ökade risken för att göra inbrott i områden där man använder Trygve för Grannsamverkan och Larmsamverkan. Av samma anledning minskar sannolikheten att bli utsatt för våld i nära relationer i fastigheter där man inför Huskurage (se huskurage.se) eftersom våldsverkaren blir medveten om riskerna med att utsätta sin familjemedlem för våld.

Hur allvarliga vi föreställer oss konsekvenserna av bli utsatta.

På samma sätt som för punkten ovan finns en skillnad mellan hur allvarliga vi föreställer oss konsekvenserna och hur allvarliga de faktiskt skulle bli vid utsatthet. En viktig aspekt av frågeställningen är huruvida situationen tillåts fortsätta eller om den kan avbrytas, om hjälp kan fås eller inte. Vad händer egentligen om huset börjar brinna när jag inte är hemma? Kommer jag att förlora allt jag äger och har? Hinner brandkåren släcka branden innan allt är förlorat?

Låt oss ta just brand som exempel. Låt säga att du har ett hus eller lägenhet och att det börjar brinna i det eller hos grannen. Konsekvenserna av branden har att göra med ett flertal faktorer t.ex.: Vad är det som tagit eld? Fungerar ditt brandlarm? Vem går ditt brandlarm till, larmcentral, grannar, eller ingenstans? Hur lång tid tar det för de som får larmet att komma till platsen? Vilka resurser har de som kommer för att släcka branden? osv. Vissa av dessa faktorer har vi kanske inte information om eller möjligheten att påverka. Andra faktorer har vi kontroll på och kan i allra högsta grad påverka. Du kan t.ex. kontrollera att ditt brandlarm fungerar som det ska och att det går till människor som snabbt kan ta sig till platsen. Alla bränder är små i början men de sprider sig snabbt och normala bostäder kan övertändas på mindre än 5 minuter. På den tiden når brandkåren bara fram till ca 15% av bostäderna i Sverige. Om en granne med brandsläckare kommer till ditt hus på ett par minuter har denne betydligt bättre förutsättningar att släcka branden än brandkåren har om den kommer till ett övertänt hus efter 11 minuter (medeltiden för utryckning).

Kan man verkligen lita på grannar och andra runtomkring sig?

Eftersom jag ovan hävdar att grannarna kan göra stor nytta, både när det gäller att minska sannolikheten för att något ska hända och för att minimera skadorna om något väl skulle hända, måste man självklart ställa sig frågan - Kan man verkligen lita på grannar och andra runtomkring sig?. Vi på Trygve har genomfört en undersökning där vi frågat våra användare hur de förhåller sig till att agera om något händer. Det visar sig att hela 97% av de som svarat säger att de skulle agera på ett akut inlägg som kom från någon i närheten eller från en granne.

Vem ska göra sammhället tryggt?

Vi ställde dessutom frågan än mer specifikt för att ta reda på i vilka situationer man skulle agera:

Vem ska göra sammhället tryggt?

Man kan givetvis fråga sig om dessa siffror överensstämmer med vad som skulle hända i verkligheten. Det är ju inte ens säkert att grannen är hemma. Det vi kan se i våra användardata är att våra användare i allmänhet reagerar mycket snabbt, oftast har någon redan inom en minut reagerat på akuta Trygve-händelser som skapas i områden där det finns många användare eller där man har en etablerad samverkansgrupp. Så jag vill hävda att man kan lita på att grannarna gör sitt bästa för att hjälpa till vid en akut händelse.

Har jag svarat på frågan hur trygg och säker du blir med Trygve? Nej, det har jag inte. Trygve är ett verktyg för att människor på en enkelt och effektivt sätt ska kunna samverka och ställa upp för varandra och därigenom göra tillvaron tryggare och säkrare. Hur trygg du blir av Trygve handlar om hur många grannar och andra medmänniskor i din närhet som också använder Trygve. Svaret på frågan ligger därför i dina händer. Ju fler ni blir i Trygve, desto tryggare blir du.


Per Nystedt
-Trygve-Teamet

Intresserad att läsa mer?

Trygve är en kostnadsfri app för ett tryggare samhälle